Kategoriarkiv: Politiska partier

Juholtaffären avslutad…eller?

Ingen glaskäke där inte...

Så var väl då cirkusen slut för denna gången, drevet avstannat och all uppståndelse lagt sig. Juholt kvar, avgår inte, utan visar morskt upp sin käke som inte är av glass, reser sig stolt och leder de röda skarorna till seger i valet 2014. Hela partiet backar upp honom och en solid strategi utarbetas för placera ledaren i ett sammanhang av visioner och drömmar om ett annat samhälle byggt på social demokrati, ideologin som så passande också råkar var namnet för det parti denne härförare leder.

Förundersökningen är inget åtal. Juholt är ren som det vitaste lamm. Det finns inget mer att säga. Tidningarna drar vidare till andra mer viktigare spörsmål. Mitt i den här uppståndelsen har man ju exempelvis nästan fått intrycket av att media glömt bort att vi är mitt inne i IDOL säsongen. Var är bevakningen frågar man sig?

För att vara lite allvarlig så tror jag att Juholt har en chans, vilket jag sagt från början. Han är ett retoriskt snille och med rätt strategi där man placerar honom i rätt sammanhang av personer och uppgifter kan det förmodligen ske en hel del av dynamisk art. Problemet är att ingen annan än Juholt själv kan göra denna typ av metabedömning, vilket gör scenariot mindre troligt.

Det är klart att det är misstanken om fusk som är det stora problemet för S i opinionen, men det är långt till nästa val. För Sahlin hängde Toblerone affären kvar länge, men hon var kvinna och hade fiender av en annan djupare karaktär tror jag. Så givet att inget mer sker kan nog Juholt fixa det hela. Problemet är att detta är så osannolikt. Han kommer att klappa i klaveret igen. Det tragikomiska i detta är att det är exakt den bedömning han gjorde själv för bara något år sedan.

Så är denna affär avslutad? Vad tror ni?

En bloggare, Peter Andersson tror att comebacken för S med Juholt kvar kan bli en smula knepigt, men att alternativen inte hade varit bättre.

Länk till S pressmeddelandet: här

Relaterat: Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Media: SR,

Bloggat: Rudberg

Andra bloggar Juholtaffären

Kommentera

Under Politiska partier

Juholts ledaregenskaper

Det är ingen tvekan om att Juholt är en utomordentlig retoriker, talare och debattör. Problemet med Juholt som jag tidigare varit inne på är hans personlighet och hans brist på ledarskap. Idag framkommer det att han i utgångsläget godkänt förslaget om ett andragradens medborgarskap.

Det är klart att han är pressad just nu, men faktum är att de olika utspelen kring Libyen tidigare visar att det är så han fungerar.

Ena minuten är det omöjligt att uttala sig på grund av att det pågår en förundersökning i nästa minut är det hur möjligt som helst. I ena stund stödjer han Johansson och i andra offrar han honom. Han dribblar och trixar med hur processen kring skuggbudgeten gick till. Det riktigt lyser LÖGN i Juholts ansletsdrag när han sitter i morgonsofforna och pratar om detta.

Ledarskap i stundens hetta är uppenbart ingen paradgren för den nye S-ledaren.

Relaterat:

Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Media: Svd

Andrar bloggar Juholt 

1 kommentar

Under Politiska partier

Lysande Åsa Romson!

dagens partiledardebatt lyfter hon på förtjänstfullt sätt fram de gröna prioriteringarna och ställningstagandena. I ordväxlingarna med övriga partiledare håller hon huvudet kallt och ger tydliga besked och svar på tal. Det enda tillfälle där hon kanske inte kom ut som vinnare var söktrycksdebatten med Jan Björklund, som före detta kommunpolitiker vet jag hur barnkullarnas varierande storlek får ett enormt genomslag i verksamhetsdimensionering.

Annie Lööf försöker genom en slags smetig inkludering utmåla sig som en grön röst i svensk politik:

”Det är bra att vi är två tydliga gröna röster…”

Samtidigt vill hon inte ha en politik för miljön utan vill att marknaden ska sköta det mesta. Hon  kritiserar exemplevis miljöpartiet vilja att stävja en ständigt expanderande transportsektor. Hon pratar sig tårögd om tillväxt och ökad handel. Det vill säga, hon uppvisar en total okunskap om vilka samband som styr möjligheterna att förhindra framtida klimat- och miljökatastrofer.

Reinfeldt ville i sina meningsutbyten med miljöpartiet vila lugnt på gamla meriter och gick så långt i sin självbelåtenhet att det ett tag lät som han ville stämpla MP’s kritik som landsförräderi. I botten ligger den felaktiga tron att Sverige och svenskarna bidrar till relativt små miljöpåfrestningar. Detta är inte sant vi tillhör toppen i miljöskurkligan. Givetvis ska detta inte hindra insatser även i andra länder, men vi MÅSTE inse att vi själva är en stor del av problemet.

Juholt gör rätt bra ifrån sig men det är svårt att koppla bort skandalen. Juholt är väldigt skadeskjuten. Jag har fortfarande inte träffat en sosse mellan fyra ögon som uttalar stöd för sin partiledare. Hör gärna av er om ni finns!

Ohlys attack på Romson var nästan löjeväckande när han försökte få det till att MP använt pengarna för restaurangmomsen två gånger. Hur? Vi har inte med en sänkning av momsen i vår budget.Punkt.

Relaterat:

Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Annie Lööf del 1 – the flip flopper

Media: DN

Bloggat: Högberg

Andra bloggar partiledardebatten

Kommentera

Under Politiska partier

Juholtaffären – några reflektioner

Jag är egentligen inte särskilt förtjust i att ha alltför ingående åsikter om vilka ledare andra partier än mitt eget väljer att låta sig företrädas av. Men för att ändå göra det och samtidigt uttrycka mig en smula försiktigt så tror jag att valet av Juholt var lite väl gamblingbetonat.

Jag blev mycket förvånad när valberedningen tillkännagav Juholt som sin nominering till S-ledarskapet. För mig har han framstått som en lustigkurre och glidare. Skicklig onekligen på den nivå han befunnit sig men knappast ämnad för statsministerämbetet. Människor kan givetvis genomgå metamorfoser men det är ganska ovanligt, åtminstone av bestående art.

Socialdemokraterna har alltså valt en ledare vars personlighet med nödvändighet kommer att generera grodor, tavlor och klavertramp. Min gissning är därför att Juholt inte medvetet försökt tillskansa sig pengar som han inte haft rätt till. Jag tror att han helt enkelt slarvat och inte haft den nödvändiga kollen. Detta är givetvis nog allvarligt.

Juholts milstolpar hittills: Lyckat tal när han valdes – JAS fiasko – Lång tystnad – Frågetecken kring skuggbudgetJuholtaffären. Inte många rätt om man ska vara ärlig. Lite grand har ju också dessa episoder utspelats på bekanta marker, exempelvis försvars- och utrikespolitiken. Om Juholt skjuter från höften där vad kan man då förvänta sig när han blir pressad angående andra mer okända områden.

Fadäsen kring Agenda-debatten visar också att den socialdemokratiska ledningen i sin helhet inte riktigt har sådant tillfälle att föra ut sin politik och därtill avsvärja sig sina demokratiska plikter är att betrakta som tjänstefel. Ett överprincipiellt vänsterparti kan man förlåta men inte Sveriges största oppositionsparti.

(Och som en socialdemokrat jag pratade med sa: ” Varför ska jag ägna lördagen åt att stå på torget och prata om vår skuggbudget när min partiledare missade tillfället på bästa sändningstid”)

Det sägs att stödet för Juholt internt är stort och på sina håll är det säkert sant och i andra fall är det helt enkelt den enda möjliga utåtriktade strategin. Jag har hittills inte träffat en enda socialdemokrat som mellan fyra ögon delgivit sitt fulla stöd för sin partiledare. (Därmed inte sagt att de krävt hans avgång.)

De flesta i fotfolksled är nog heligt förbannad av att allt deras slit på lokal nivå vittrar sönder på grund nationell klantighet. Om min tes stämmer och Juholt sitter kvar, så innebär det mer av den varan. I bästa fall ur S synvinkel kan Juholt överbrygga sina fadäser med något annat, exempelvis en stark och tydlig vision för ett rättvisare och bättre samhälle.

Just nu ser det rätt mörkt ut på den fronten.

Relaterat: Juholt i feministisk(medial)rävsax

Media: SvD

Bloggat: Westerholm

Andra bloggar intressant om: socialdemokraterna

3 kommentarer

Under Politiska partier

Juholt i feministisk(-medial) RÄVSAX

risigt till just nu. Även om det är ett tag sedan media avrättade Mona Sahlin för en skitsak, en bit choklad, så finns det nog alltjämt ett gnagande dåligt samvete därute i bland Sveriges journalister. Så många andra toppolitiker hade sluppit så mycket lättare undan för betydligt värre saker.

Skillnaden tycktes bara bero på en sak – kön.

Så vad händer nu. I det upplysta 2010-talet, kan media släppa en fuskande Juholt med mindre att han avgår? Låt gå för att Carl Bildt verkar kunna slingra sig undan saker som är ohyggligt mycket värre eller ja, värre, vad kan i svenskens ögon vara värre än en politiker som trixar med skattebetalarnas pengar?

Nej jag tror att media och Juholt sitter i en feministisk rävsax där utgången inte kan bli annat än att någon eller några förlorar ansiktet. Juholt? Socialdemokratin?Väljarna?Kvinnorna?Feminismen?Media?Medborgarna? Etc? Det återstår att se.

Skillnaden mot Bildt hur kladdig den historien än är är ju att i Bildts fall handlar det om anklagelser byggda på indicier och som avfärdas av den anklagade medan Juholt erkänt och betalat tillbaka.

Om det går så långt att åklagaren bedömer det som korruption får man anta att Juholts partiledarskap blir det allra kortaste i historien.

Media: DN

Bloggat: Kent Persson

Andra bloggar media

8 kommentarer

Under Politiska partier

Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Noterar häpet att den socialdemokrattiska partiledaren är medlem i en Facebook grupp till stöd för införandet av medborgarlön i Sverige. Gruppen vill också avveckla alla former av samhällsstöd, t. ex via socialförvaltning, arbetsförmedling och sjukförsäkring till förmån för en ovillkorad basinkomst för alla som det ska gå att leva på.

Lösningen som framföallt drivits av miljöpartister, men alltså nu även av Juholt får man förmoda, får en rad negativa konsekvenser av samhällsekonomisk karaktär men är också en beskrivning av ett samhälle som ger upp om sina mest utsatta och iskallt låter dem gå under.

Länk till FB grupp: här

Ett valt citat från sidan:

Aldrig har läget varit mer lämpligt än nu att införa medborgarlön. Stäng Arbetsförnedringen, bort med sjukkassor och socialkontor. De innebär förnedring, kontroll och myndighetsjakt på människor. Lägg de pengar som i dag går till a-kassa, sjukpenning, socialbidrag, barnbidrag, studiebidrag, företagsstöd, pension mm i samma påse och skriv ”Medborgarlön” på den och vi har en bra grundplåt, även om mer krävs för att nå en rimlig nivå. Samtidigt sparar vi ansenliga summor genom avskaffandet av alla kontrollanter och administratörer.

Andra bloggarhumor

10 kommentarer

Under Politiska partier

Juholts öppna stöd för medborgarlön

Noterar häpet att den socialdemokrattiska partiledaren är medlem i en Facebook grupp till stöd för införandet av medborgarlön i Sverige. Gruppen vill också avveckla alla former av samhällsstöd, t. ex via socialförvaltning, arbetsförmedling och sjukförsäkring till förmån för en ovillkorad basinkomst för alla som det ska gå att leva på.

Lösningen som framföallt drivits av miljöpartister, men alltså nu även av Juholt får man förmoda, får en rad negativa konsekvenser av samhällsekonomisk karaktär men är också en beskrivning av ett samhälle som ger upp om sina mest utsatta och iskallt låter dem gå under.

Andra bloggarhumor

2 kommentarer

Under Politiska partier

Mauds och Centerpartiets smutsiga fingrar

Krokodiltårar hjälper inte Maud!

Maud anklagade i sitt avskedstal tårhulkandes MP för att vi aldrig behövt smutsa ner våra fingrar. Jag försöker förstå detta. Hon syftar givetvis på Centerpartiets katastrofala insatser för miljön, på naturgasledningar i östersjön, kärnkraftsuppgörelser och bristande klimatpolitik. Det hon insuinerar är att MP inte skulle ha velat varit delaktigt i dessa beslut. Att vi hellre står med våra plakat och skriker på saker som Maud säkert menar är orealistiska förslag.

Naturligtvis kan inget vara mer felaktigt. MP har under två mandat perioder tagit ansvar för att den svenska statsbudgeten. V i gick i valet 2010 till val på en uttryckt ambition att sitta i regeringen och där grunden var ett tjog olika kompromissuppgörelse med S och V. Vi ”smutsar” i skrivande stund, kan man säga, ner våra fingrar i Asyl- och invandringspolitiken. Fråga Kalle Larsson(V), hur rena han tycker våra fingrar är.

Det är således nonsens Maud Olofsson! MP är ljusår från allt vad plakatpolitik heter. Och det är synnerligen illa att du gömmer dig bakom nödvändigheten till kompromiss för att bortförklara dina dålig beslut. Det förtar så att säga det heroiska att poängtera detta. Du och Centern får vänja er vid att er miljöpolitk kommer att granskas, summeras och dras under ljuskäglan. Det kommer att ske alldeles oavsett hur mycket ni vill kalla er ”det enda riktiga miljöpartiet”

Och ni kan vara alldeles säkra på att om Centerpatiet med Annie Lööf i spetsen på allvar gör en omsvängning mot en radikalare miljö- och klimatpolitik, så kommer ni få vårt odelade stöd, liksom en avsaknad av en sådan nyorientering kommer att leda till massiv kritik. Helt oberoende, kan jag upprepa, vad ni väljer för tilläggsepitet.

Om väljer att bli näringsminister får vi kanske ändå anta att Carlgrenska eran av idel tafatthet kommer att fortsätta.

Media: HD

Bloggat: Barometern,

Relaterat: Annie Lööf – the flipflopper

Andra bloggar svensk politik

4 kommentarer

Under Politiska partier

Usch Kielos, osakligt!

Jag börjar bli en smula irriterade över vänsterns ständiga tjyvnyp på miljöpartiet. Inte för att de just är nyp, det kan jag nog tåla utan för att karaktären är överspänd, krystad och inte sällan osaklig. Det senaste exemplet på detta är Katrin Kielos ledare i Aftonblandet.

Man måste vara rätt taggad och överspä’nd för att i Bolunds ekonomiska budgettal finna relevanta politiska distinktioner som bygger på ett eventuellt omnämnande eller icke av den amerikanska bostadsbubblan som förklaring till den ekonomiska krisen eller detsamma rörande det ännu mer obegripliga ordet ”finanssektor”. Om någon undrar över innebörden i vad jag just skrivit, fråga Kielos, jag har inte den blekaste.

Att Miljöpartiet understundom vill profilera sig i andra frågor än just miljö, exempelvis utbilding och skola och att dess företrädare väljer att göra så i sina tal i Almedalen tar Kielos i omedelbar intäkt för tesen om MP’s spikraka vandring höger ut. Det kan svårligen bli mer krystat än så. Miljöpartiets miljöprofil är lika tydlig som den alltid har varit och eventuella hypoteser om en omsvängning från språkrörens sida kan rimligen låta vänta på sig i något fler månader än vad som passerat sedan de tillträdde. Peter Andersons tal om att vi i Almedalen valde bort miljön ur retoriken, blir löjlig, vi valde att prata om annat den gången.Punkt.

Höjdpunkten i dumheter nås när Kielos blir direkt osaklig. Mikaela Valtersson har aldrig såvitt jag vet propagerat för att MP ska börja samarbeta med Moderaterna, bara att vi i partiet inte ska upprätta formella hinder för att det skulle kunna ske.  Att det skulle vara MP’s nya linje att vilja inledda samarbete med Moderaterna motsägs av språkrörens uttalade mening att inte vara ett femte alliansparti. Mindre samarbete är det naturligtvis inte frågon om, sådana har vi redan och en del som också inkluderar Socialdemokratera. Jag är övertygad att fler sådan kommer och är bra för Sverige.

Jag delar Kielos ståndpunkt att Mikaela Valtersson och andra som förespråkar att vi ska öppna upp för framtida samarbete med Moderaterna missbedömer utsikterna att förena de olika ideologiska systemen. Det både jag och Kielos kanske glömmer är att miljöpartiet mycket väl kan bli en större tredje kraft i politiken än vad som just nu ser ut att vara fallet.

Och det är så jag ser samarbetsfrågan. Ett stort parti som representera en bred och stor folkopinion för hållbara framtidslösningar kan inte utesluta samarbete med något demokratiskt parti. Förhandlingen med en moderatledd kaolition blir oändligt mycket viktigare att klara ut på detaljnivå eftersom vi inte kan vara säkra på att borgerliga partier på samma naturliga sätt som med S och V värnar ett sammanhållet och solidariskt samhälle.

Påhoppen på MP kan mycket väl ses som en frustration från ett gammalt etablerat parti att en ny kraft i svensk politik håller på att byggas upp. Kielos och gänget är helt enkelt rädda.

Om det hela eskalerar till att bli lika onyanserat som attackerna från jinge, så blir det väl tyvärr en självuppfyllande profetia. Vänstern har då bitit sig rejält i foten kan man säga.

(Bolunds prat om platt skatt har natuligtvis noll stöd i partiet)

Bloggat: Helldén

Andra bloggar politik

6 kommentarer

Under Politiska partier

Annie Lööf del 1 – the flip flopper

Vem är alltså Annie Lööf, blivande partiledare för Centerpartiet? Vi kan börja med bloggen

Och det är definitivt en sida av Annie Lööf, att från nästan heroiskt höga retoriska höjder falla djupt när verkligheten tränger sig på och framförallt inte inse när man gör raka motsatsen till det man säger sig stå för. Detta sa Annie Lööf i debatten inför voteringen i riksdagen:

Jag vill särskilt lyfta fram en ung kvinnlig centerpartistisk politiker, som lyssnade till ett anförande jag höll i Uppsala för drygt ett år sedan. Jag talade om en av mina personliga förebilder, gestalten Dagny Taggart i Ayn Rands bok Och världen skälvde. Dagny är en stark och rakryggad kvinna som trotsar strukturer där det inte var självklart för en kvinna att göra det som männen gör, för att lyssna på sig själv och sin inre drivkraft.
I ett mejl skriver Hanna: ”Annie! Du berättade i en källarlokal i Uppsala om hur du beundrade Dagny Taggart. Det förvånar mig inte. I likhet med Ayn Rands romanfigur har du alltid symboliserat en rak och oböjlig rygg i mina ögon. Jag skulle önska att du visade vad ordet integritet betyder den 17. Jag vet att du kan vara Dagny.”

Jag ska vara Dagny.

Problemet är förstås att det är synnerligen långsökt att tolka det som hon sedan gjorde som rakryggat….

Ett annat sätt att börja beskriva Annie Lööf är att konstatera att hon i själva verket är Moderat. I alla fall om man får tro värnamoliberalism:

Det är ett rikt föreningsliv med många eldsjälar som bygger det civila samhället, det är ett sprudlande småföretagarklimat som skapar jobb och det är en trygg offentlig sektor som bistår- dessa tre delar skapar tillsammans en stark treenighet. Fenomenet är byggt på genuina centervärderingar om en stark tilltro till den enskildes möjlighet att förverkliga sina egna drömmar, med ett starkt mänskligt nätverk som stöttar.

I gårdagens aktuellt framgår det  att hon:

  • vill sälja brännvin på ICA
  • vill bygga ut kärnkraften
  • tycker det är OK att stjäla för privat bruk

Sammanfattningsvis kan man se henne som flip floppare av rang, mellan ideal och verklighet och mellan åsikter för att väcka uppmärksamhet och det som sedan visar sig vara gångbara. Själv beskriver hon det som MOD. En annan möjlighet är att kalla det OGENOMTÄNKT.

För er som tycker att jag beskrivit henne på ett mindre generöst vi vill jag påminna om att detta är del 1, jag fortsätter mina undersökningar och återkommer med nya inlägg. Kanske blir detta mer välvilligt….eller inte.

Andra bloggar politik

Media: DN

Bloggat: magnihasa

8 kommentarer

Under Politiska partier

Det ofrånkomliga (S)tålbadet

Idag meddelar avgår. Det är lätt att som utomstående kritisera S för hur partiet hanterat valnederlaget, men man måste komma ihåg att jättar sällan faller lätt ej heller  i skepnad av sveriges största parti.

Jag har förstås följt med en smula i eftervalsdebatten och hört kritiken bland annat mot det rödgröna samarbetet. Monas fall bestämdes givetvis i samma ögonblick som S valde att distansera sig från de rödgröna samarbetspartierna.

För MP’s del är nog ett avslutat samarbete ingen nackdel, tvärtom har vi allt att vinna på att stärka vår egen profil och ge utrymme för att regera både till höger och vänster. Strikt maktpolitiskt alltså. Det obegripliga i sammanhanget är ju att S inte ser det och inser värdet av att långsiktigt knyta MP till sig.

Nyckeln ligger i det där ”strikt maktpolitiskt alltså”. Just nu är inte det viktiga för S att säkra en viss utveckling av samhället utan att säkra S storlek och att kunna lägga beslag på så många intressegrupper som möjligt. Socialdemokratiska partiet handlar om att företräda intressen och kanalisera  makt. För MP och många andra partier handlar det istället om att säkra inflytande över samhällsutvecklingen.

Detta är bakgrunden till varför det är så notoriskt svårt för S att bedriva förnyelsearbete. Frågan om vad man vill med samhället är främmande inte därför att man tidigare inte haft idéer om samhällsförändring utan för att partiet inte definierats utifrån dessa idéer. S har istället definierats som det unika kärl varifrån idéer uppstår. S har varit funktionen snarare än de värden som genererats.

Insikten om att S inte längre är ett 45% parti finns hos de flesta socialdemokrater, men de fulla konsekvenserna av detta är betydligt mer ovanligt. Det rödgröna samarbetet har för S varit ett sätt att säkra regeringsmakten och att i lugn kunna fortsätta att ensamt vara samhällets kommunicerande kärl av idéer. Verklig förnyelse av S kan bara ske när man överger den tanken. Om ett rödgrönt samarbete återuppstår måste bevekelsegrunden vara de förändringar av samhället som partierna vill få till stånd. Och utifrån detta kan ett MP med ett 20% väljarstöd räknas som en valframgång även för S. Tanken hissnar jag vet.(Socialdemokrater som läser detta kommer att tänka ”en förnyelse som inte innebär att vi åter blir ett…”)

Jag begär faktiskt inte av S att man ska inse detta på studs och jag tror inte på något sätt att man kommer att göra det på mycket länge. Ett socialdemokratiskt stålbad är ofrånkomligt.

Media: DN

Bloggat: Alexandersson

2 kommentarer

Under Politiska partier

STOR UNDERSÖKNING: Vilket parti har den bästa hemsidan?

Det är dags för bloggen Joakim Hörsing att titta närmare på partiernas hemsidor och göra en bedömning med avseende på utseende, tillgänglighet och interaktivitet . Låt mig dock först säga att samtliga riksdagspartiers hemsidor håller en god kvalitet och alla utan undantag har inkorporerat sociala funktioner som t. ex Dela.

Min enkla undersökning:

1. Utseende – subjektiv bedömning skala 1-5

2. Tillgänglighet – hur snabbt kan jag ta reda på partiets åsikt om betyg, skala 1-5

3. Interaktivitet – konstruktion av Dela funktionen, Kommentarer, Twingly etc – bedöning, skala 1-5

Låt oss börja med Centerpartiet:

Det som slår en allra först är förstås de rosa bokstäverna….vilket de också gör en poäng av i slogan: ”Bekänn färg -bli medlem!”

1. Utseende: Lite plottrigt i en fruktansvärd rosa färg, men annars ganska överskådlig och lätt att hitta på. Betyg: 3

2. Hittar Centerns åsikt om betyg direkt: Betyg: 5

3. Enkel Dela funktion, kommentatorsfunktion och powered by Twingly. Betyg: 5

Totalt: 13

Här har vi så Vänsterpartiets prestation:

1.Vänsterpartiets sida ger ett omedelbart fräscht intryck men ger en liten känsla av försäkringskassan. Betyg:4

2. Även hos V får man snabbt svar på frågan. Betyg:5

3. Inte Vänsterpartiets starkaste gren. Betyg: 2

Totalt: 11

Turen har så kommit till moderaterna:

1. Moderaternas sida utmärker sig genom att vara ljus och luftig, men ganska tråkig utan bilder och liv. Betyd: 3

2.  Svårt att hitta svaret och när man väl hittar det mycket korthugget. Betyg:2

3. Moderaternas interaktivitet finns där men känns uppriktigt sagt lite rörigt. Ett plus i kanten för detta dock:

Betyg: 4

Totalt: 9

Nu över till miljöpartiet:

Det som omedelbart slår en är att MP lagt ut hela sitt nyhetsflöde via facebook:

1. Man ser direkt att man har kommit till en organisation som vill något. Samtidigt som det är lite svårt att hitta fram till konkreta ställningstagande. Betyg: 4

2. Frågan om betyg hittas direkt. Betyg: 5

3. Enkel Dela funktion, men ingen twingly och ingen möjlighet att direkt kommentera. Betyg: 3

Totalt: 12

Dags att titta på Folkpartiet:

1. Utseende. Vilken myndighet har jag kommit till nu? Klart tråkigaste hemsidan! Betyg: 2

2. Mer slump att jag hittar svaret snabbt misstänker jag eftersom detta är en hjärtefråga för FP. Betyg:2

3. Mycket bra Dela funktion och Twingly finns också. Betyg: 4

Totalt:8

Näst sist så kommer vi till Kristdemokraterna:

1. Otvivelaktigt är det en snygg hemsida, men det för tankarna lite väl mycket till en tv-station. Väldigt mycket bilder och videos på en gång. Betyg:4

2. Tog en stund att hitta. Betyg 3

3.Mycket bra Dela funktion, ingen twingly etc. Betyg: 3

Totalt:10

Avslutningsvis går vi till Socialdemokraterna:

1. Liksom hos MP ser man direkt att det är ett politiskt parti man har att göra med. Snygg hemsida som på ett överskådligt sätt presenterar många olika saker. Möjligen är det väl mycket en medlemssida.     Betyg: 4

2.   Svårt att hitta. Betyg 2

3. Okej Dela funktion och massor med interaktivitet riktat till medlemmarna. Ingen twingly eller kommentarsfunktion. Betyg:3

Totalt: 9

Detta ger tämligen överraskande segern till Centerpartiet!! Så här ser listan ut:

  1. Centerpartiet – 13P
  2. MP – 12P
  3. Vänsterpartiet – 11P
  4. KD – 10P
  5. Socialdemokraterna – 9P
  6. Moderaterna – 9P
  7. Folkpartiet – 8P

Vad tycker ni om partiernas hemsidor? Har jag varit djupt orättvis? Lät jag en simpel betygsfråga spela för stor roll?

Andra bloggarpolitiska partier

4 kommentarer

Under Politiska partier

M satsar 3X mer på rika än på pensionärer

Såg först Mats Knutssons twitter om nya moderata skattelättnader för att sedan läsa på hemsida för att konstatera det självklara svaret:

Moderaterna föreslår ett jobbpaket för att påskynda återhämtningen i Sveriges ekonomi och möjliggöra en snabb sysselsättningstillväxt när konjunkturen vänder. Som ett steg i jobbpaketet föreslås en skattereform för arbete och trygghet. Förslagen är en reformambition och ska prövas mot de offentliga finanserna och möjligt reformutrymme efter 2011.(min fetstil).

Vilket blott säger det vi alltid vetat: Moderaterna gillar skattesänkningar!

Den eventuella skattereformen innehåller tre komponenter:

  1. Ett femte steg i  jobbskatteavdraget
  2. Höjd brytpunkt för den statliga inkomsskatten
  3. Sänkt skatt för pensionärer

Steg 2 estimerast till 15 miljarder och steg 3 till cirka 5 miljarder, vilket leder till slutsatsen att moderaterna vill satsa tre gånger så mycket på höginkomstagarna som på pensionärerna.

Media: GP

Andra bloggar intressant om: pensionärer, moderaterna, politik, valet 2010

4 kommentarer

Under Valet 2010

Nu kommer Ostlänken!

De rödgröna redovisar idag på DN debatt sina ambitioner för järnvägstrafiken fram till 2021. Så här inleds artikeln:

”Vi är överens om den största satsningen på järnvägsnätet sedan utbyggnaden av stambanorna i slutet av 1800-talet. Totalt vill vi öka investeringarna med 120 miljarder kronor fram till år 2021 – en fördubbling jämfört med regeringens järnvägsplaner. Vår uppgörelse innebär att vi börjar bygga höghastighetsbanor i Sverige. Trots järnvägssatsningen minskar vi inte den ram för investeringar i vägar som regeringen föreslagit.”

I denna satsning ingår den så kallade Ostlänken, en höghastighetsjärnväg mellan Linköping – Stockholm.

I Östergötland finns en bred politisk enighet om att detta är en avgörande framtidssatsning för länet. Därför känns det som miljöpartist extra roligt att det är de rödgröna som har den politiska kraften att se till att detta också blir verklighet. Den nuvarande regeringen har förstås fallerat på alla områden som har med kollektivtrafik att göra.

Ankersjö sjunger på samma tema. Persson och Ankersjö kanske kan lugna sig till på måndag då den rödgröna skuggbudgeten kommer att läggas. Den liksom de kommande statsbudgetarna kommer att ha en ansvarsfull finansiering.

För en annorlunda kritik se hit

Bloggat: stefans konspirationer

Media: Expressen 

Andra bloggar rödgröna, regeringen, politik

4 kommentarer

Under Uncategorized

Alltid lika komiskt att läsa Gudmundson

Gudmundson gör idag en ”analys” över det politiskt ideologiska läget i Sverige i allmänhet och över miljöpartiet som ingrediens i synnerhet. Hans analys i stort bygger på den orimliga hypotesen att partierna är statiska medan opinionen rör sig bort ifrån socialism. Miljöpartiet är i den gudmundianska världsbilden den lilla rest som fortfarande är naiva nog att tro att man genom politik kan förändra samhället. Givetvis då på ett fullständigt irrationellt vis…

Och som exempel kommer han dragandes med den klassiska kongressen i Luleå då kongressen höll på att avskaffa pengar. Nå, en hel del vatten har runnit under broarna sedan dess och när det gäller rationalitet är jag inte helt säker på att ens något parti i alla sina delar står pall för en sådan granskning. Hörde ni till exempel Björklunds försvar till Kärnkraften i P1 Lördagsintervjun för någon vecka sedan? Närmare religion än så kommer man inte…

Inte heller Hayek Institutet träffar särskilt rätt när han hänvisar MP’s framgångar till storstadsväljarnas ”ytliga livstilspreferenser” eller för den delen Marias popularitet som utslag av en vilja hos väljarna att testa ”en oprövad kraft”

MP’s framgångar bygger på rationell grund. Fler och fler inser att det måste till genomtänkta och genomgripande förändringar av samhället på strukturell politisk nivå för att skapa ett samhället som är hållbart både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Miljöpartiet har ännu inte alla svaren, men väljarna inser att det med största sannolikhet är just MP som kommer att åtminstone kunna formulera de rätta frågorna och ha kraft att vrida utvecklingen i en bättre riktning än vad de gamla partierna förmår och har förmått att göra.

Bloggat: Runos Blogg

Andra boggarmiljöpartiet

2 kommentarer

Under Politiska partier